too much of everything is too much

mamma & jag :)

motorcykeln som sedan jag var 10 år har rest omkring.. sjukt!

läskig gubbe som skrämde skiten ur mig när han plötsligt rörde sig.. omg.
har haft ett sånt där underbart lov.. så det låg liksom bäddat för att det skulle sluta himla dumt, så är det ju alltid. men efter ett litet snack med vännen jonathan som tyckte att jag skulle göra det bästa av helgen iaf så bestämde jag mig för att lyssna på honom & kilade iväg till sthlm! emma & julia var också himla peppande! åh vad bra det är med vänner, tack för att ni alltid finns där mina hjärtan ♥
så nu har jag haft en liten resa till sthlm! bott på hotell och hälsat på faster & hennes man, hur kul som helst :) gick en massa på stan idag också och sprang på en asiatisk kille som sen sju år tillbaka hade åkt omkring i världen på en motorcykel (wooaaow), helt jäkla amazing ju. han hade varit i nästan hela världen och nu var han i sverige.. vilken kille, helgrym! kan bli en bra förebild för mig som vill resa mycket i livet - kan han så kan bannemej jag också! ;)
älskar verkligen stockholms stad och kan absolut tänka mig att flytta dit så fort som möjligt haha. enda tråkiga är väl bara när man ser uteliggare och sånt på gatorna.. när jag såg en liten gubbe vid ett gatuhörn idag med en lapp där det stod "jag är hungrig" på så blev mina problem plötsligt väldigt väldigt små och det var svårt att hålla tillbaka tårar. livet är alldeles för orättvist ibland och sånt där är jag svag för att se tyvärr. jag & lillebror gav honom pengar för usch.. man kan ju verkligen inte bara gå förbi!
anyway.. på hemvägen fick mormors grav ett besök, jag tände ljus på den och grät ut lite i mammas armar. för vid hennes grav kan jag inte hålla tillbaka tårarna. jag saknar henne så otroligt mycket och jag vet inte hur många gånger jag har tänkt "varför är du inte här när jag som mest behöver dig?". jeg elsker deg bestemor och åh vad du fattas oss ♥
väl hemma och inne på konsum fick jag ytterligare en såndär chans att göra livet lite bättre för någon. jag hittade hundra kronor på golvet och skänkte dom till fattiga barn. dumt kanske en del tycker men själv anser jag att dom behöver dom bra mycket mer än mig, hundra kronor hit och dit har ingen betydelse för mig och då är det bättre att ge pengarna till någon som är i stort behov av dom. så nu kan jag väl bara hoppas på lite karma.
i morgon ska jag träffa finaste emma och prata ut en massa med henne som får lyssna på mina problem haha. på måndag börjar skolan igen.. fyfan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0