Veckan har varit (och är fortfarande) fullknökad med plugg. Två artiklar, en om kvalitativ forskningsansats och en om kvantitativ forskningsansats skulle skrivas och ingen visste när dom skulle vara inne vilket resulterade i att vi panikpluggade hela dagen i måndags för att sen få reda på att den ska va inne på tisdag.. och som grädde på moset var våran föreläsare sjuk och schemat vart en enda röra. Nu har åtminstone jag och Simon skrivit klart skiten men det innebär att jag måste lägga all fokus på statistikuppgift som ska vara klar imorgon istället... åh. 

Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen mitt i all pluggstress, och med jobbhelg framför mig samt begravning för älskade lilla farfar på fredag. Ju närmare fredag jag kommer desto mer oro över hur det kommer kännas efteråt får jag.. än så länge är en del av mig fortfarande fast i tanken på att farfar sitter hemma i sin rullstol i vardagsrummet, eller ligger och vilar i sin säng. Det är nog först när jag ser honom ligga i en kista som verkligenheten kommer ifatt. Det är då allt kommer bli så jäkla jobbigt igen. Åh fan.